Navigation Innehåll Aktiviteter i Österrike

Karneval i Österrike – dåraktigt skoj!

Maskerader och demaskeringar har sedan urminnes tider varit ett spännande spektakel. De olika varianterna av traditionella karnevalsupptåg i Österrike är sevärda och garanterar en oförglömlig upplevelse.

Karnevla i Österrike © Österreich Werbung/Semrad

Maria från den lilla byn Thaur i Tyrolen syr sedan dagar kreationer till sin man så hennes fingrar är ömma. Han ska leda karnevalståget genom Thaur iförd karnevalskostymen för ”Krameter”. Krameter är en särskilt imponerande karnevalsfigur som är ansvarig för att med en enbuskkvast sopa rent vägen för det efterföljande tåget. Även hans dräkt består av enbuskris. Grenarna måste vara färska och hämtas oftast uppe på de snötäckta bergen. Egentligen inte så svårt, om det inte vore för faktumet att enbuskar är rätt stickiga. Innan hela dräkten med monterade grenar är färdig har Maria stuckit sig över hundra gånger.

Något bättre går det för de kvinnor som genom mödosamt handarbete skapar andra traditionella tyrolska dräkter för karnevaler som ”Mullerlaufen” i Thaur, ”Telfer Schleicherlaufen” eller den ännu mer välkända ”Schemenlaufen” i Imst (som vardera äger rum vart fjärde till femte år). Männen drar sedan på sig dessa kostymer och paraderar stolt framför åskådarna. Givetvis finns det också män som syr sina egna kostymer till karnevalstågen. Händigt gör de också tillhörande masker.

Det vilda karnevalsfirandet handlar först och främst om vårens kamp mot den kalla årstidens makt. Även om många österrikare tycker om vintern är det också en kamp mellan det goda och det onda. Av den anledningen finns det också både vackra och fula masker. Till de fula räknas alla häxmasker som finns i varje karnevalståg. De vackrare maskerna och dräkterna har förmodligen hämtat inspiration från Venedig. De kom till Österrike och Bad Aussee genom salthandeln med just Venedig. När våren ser de vackra maskerna förblir den inte oberörd och måste därför låta sig övertygas om att komma snabbt. Om de vackra maskerna inte hjälper så finns det ”trumkvinnor” (män i kvinnosärkar) som trummar ut vintern med stort buller och bång.

Bredvid kampen mellan gott och ont tematiserar karnevalen även livsglädje, uppsluppenhet och skoj. Under karnevalen råder undantagstillstånd. Så har det alltid varit. Karnevalstraditionen innehåller inte minst element från bondekulturen, hovfester, liksom hantverksskråens narrfester som härstammar från sen medeltid. Till den upp- och nedvända världen hör också omvälvningen av maktförhållanden. Narrarna tar sig narrfrihet. Med stor fantasi spelas scener från bylivet upp på stora kärror i tåget. Politiker kritiseras och parodieras. Dessa har inget annat att göra än att hålla god min i elakt spel. Smädande skrifter läses också upp på pubar och restauranger i form av ett karnevalsbrev. Tanken är att alla på orten ska få höra innehållet. Denna sed härstammar från medeltidens ”klanderlag” som sade att tjänstefolket under en dag på året hade rätt att kritisera överheten.

Ett narraktigt undantagstillstånd måste givetvis ha ett slut. Karnevalstiden med dess många baler och fester varar från Trettondagen till Askonsdagen. Men innan det finns det två höjdpunkter, den galna torsdagen (”Unsinniger Donnerstag“) och karnevalstisdagen (”Faschingsdienstag”) som avslutar karnevalen.

Karnevalen avslutas oftast med en spontan eller organiserade karnevalsbegravning eller karnevalsbränning. Antingen sker det genom en symbolisk begravning av en björn eller så eldas en halmdocka upp. I delar av Tyrolen och Vorarlberg slutar karnevalstiden på första söndagen i fastan – som kallas ”gnistsöndag” (”Gnistensonntag”). Då tänds vedtravar, en docka som ser ut som en häxa och samtidigt kastas brinnande träskivor ner i dalen. Efter det är det slut med festligheterna. Då tar fastan över och varar ända till påsk. För de troende i den katolska delen fastas det av religiös övertygelse, för de andra handlar det mer om en diet för figuren.