Från lin till finaste linne: Textilkulturen i Haslach

Det var konkurrensen från bönder som vävde linne som fick linnevävarnas hantverksskrå att förfina kvaliteten på sina produkter. Och det var i form av industrispionage som de tyska mästarna på området förmedlade kunskapen om hur man tillverkar den rikt mönstrade linnedamast, som Haslach har blivit berömd för. Den blomstrande produktionen stöttades av ett växande handelsnätverk som sträckte sig ända till Wien, Budapest och Italien.

En bank i Milano, som imponerades av hantverksskickligheten och materialets mjukhet, köpte in sig i verksamheten. Banken hade över 1 000 anställda vid Vonwiller linneväveri, som etablerades 1830 och inom kort uppgraderades med mekaniska vävstolar, ångkraft och elektricitet. Därifrån marknadsfördes linne från Haslach, som vann priser vid flera världsutställningar så långt bort som Indien och Amerika. Fint linne, som vävdes lika tunt och blankt som silke, men också gav svalka, absorberade fukt och var slitstarkt, efterfrågades i synnerhet som bordslinne och sänglinne.

Som ett levande minne av denna tidsepok dominerar den historiska fabriken fortfarande samhället Mühlviertel. Detta centrum för textilkulturen bevarar linnetillverkningens kunnande och teknik i form av ett omfattande initiativ som vidareutvecklar hantverket. “Från lin till kanvas” är ämnet som behandlas på väverimuseet där beredningen av linet under tillverkningsprocessen presenteras på ett underhållande och informativt sätt. Väl underhållna vävstolar visas upp, inklusive häpnadsväckande tekniska underverk som jacquardvävmaskinerna som är över 150 år gamla och drivs med hjälp av hålkort. I Textilarkivet får besökarna tillgång till mönsterböcker, speciallitteratur och exempel på tyger.

Varje juli, under Sommarsymposiumet, får saker och ting en internationell prägel i Haslach. Det pågår under 14 dagar och bjuder på ett fullspäckat program: kurser i många olika textiltekniker och designprocesser erbjuds i experimentella workshops där vävstolar finns till hands. Tillhörande utställningar dokumenterar spinn- och vävarbetet i den visuella konstens sammanhang. Det finns ett mycket givande utbyte med japanska konstnärer och en hantverksmästare från Haslach: Franz J. Ippoldt, som bor i Frankrike, återställer textilskatter från tidigare århundraden enligt originalen och bygger också vävstolar enligt gammal modell. Hans viktigaste verktyg är trådräknaren. Något som har visar sig vara populärt är vävarnas marknad med trängsel och folkvimmel. Under två hela dagar visar textilmakare från hela Europa vad man kan göra av lin – allt från filtmaterial, eleganta tyger och kläder till juveler och mattor. Förutom linne används andra material som papper och ull, silke och finaste guldtråd.

Ett nytt evenemang är helgkurser, som nu arrangeras året runt för kreativ design. Vävkonsten har också satt avtryck i köket: linoljepotatis (“Leinöl-Kartoffel”) är en regional specialitet. Oljan till rätten pressas ur linfrön och kommer från oljepressen i Mühlviertel vid floden i Haslach.