Navigation Innehåll Aktiviteter i Österrike

Att långsamt komma smaken på spåret

Det tog relativt lång tid för slow food-trenden att bli riktigt stor i Österrike. Förra året fick ”snigeln” äntligen sitt genombrott.

Den som hävdar rätten till njutning kan inte vara en dålig människa. 1986 grundade italienaren Carlo Petrini slow food. Föreningen har idag över 85 000 medlemmar i 132 länder runt om i världen. Alla har som mål att ägna mer uppmärksamhet åt livsmedel som produceras för hand, skola sinnena, förmedla nöjet med njutning till barn och stärka de producenter som tillverkar regionala specialiteter. Det tog något längre för snigeln – som är slow food-rörelsens symbol – att komma till Österrike. Detta trots ett småskaligt jordbruk och världens högsta andel biodynamiska odlingar, vilket egentligen är de perfekta förutsättningarna för slow food-principerna: att producera livsmedel som är bra, rena och rättvisa. Att produkterna ska ha ett högt njutningsvärde ligger i ordet ”bra”, att de ska vara ”rena” innebär att miljö, djur och växter ska ta så lite skada som möjligt vid tillverkningen av livsmedel och med ”rättvis” menas att de människor som står bakom produktionen ska kunna leva på det de gör.

Lokalt engagemang
I slow food finns det inga klassiska hierarkier. Den som blir medlem kan ansluta sig till ett lokalt convivium – så kallas de lokala föreningarna – eller starta ett eget. I Österrike finns det för närvarande ett dussin föreningar. De arrangerar utflykter till bondgårdar och vinodlare; avsmakningar; smakkurser; trädgårdare och matlagningskurser. De flesta evenemang kan även de som inte är medlemmar besöka, för dessa är priset då något högre. 2008 gick TV-journalisten Barbara van Melle med som ordförande i Wiens förening, vilket innebar en frisk fläkt. Förra året omformades föreningarna i Burgenland och i Tyrolen. Det finns goda grunder för det nya engagemanget. I Österrike finns det visserligen livsmedel som är tillverkade för hand, på landet. Men allt eftersom försvinner de från butikshyllorna. Hittills har ingen organisation brytt sig om detta. Slow food vill skydda och bevara, innan det har blivit för sent.

En viktig medkämpe för den biologiska mångfalden är föreningen Noahs ark (Arche Noah), som ägnar sig åt att bevara växtmångfalden och som sköter ett utsädesarkiv som är känt långt utanför Österrikes gränser.

Utmärkta produkter
Produkter som är särskilt värda att skydda upptas av slow food-rörelsen i ”smakernas ark”. Det sympatiska mottot lyder: mat som man vill rädda. Sedan förra året ingår elva österrikiska specialiteter i denna internationella ”ark”. För närvarande har ”smakernas ark” 830 upptagna rätter från 52 länder, varav 11 rätter alltså kommer från Österrike.

Anledning att fira
Att Österrikes slow food-föreningar blivit så aktiva under senare tid har också resulterat i ett stort evenemang, ”Terra Made”, som hölls för första gången i slutet av oktober förra året. Detta evenemang arrangerades i Wiens rådhus och där kunde besökarna njuta av ett enormt marknadsutbud, dessutom kunde både mat och dryck avsmakas, samtidigt som besökarna kunde diskutera och lära sig mer om matvarorna. Slow food-grundaren Carlo Petrini var närvarande, liksom den indiska nobelpristagaren Vandana Shiva. Så även om det tog lite tid, blev det riktigt bra i slutänden.