På jakt efter saltet

När Helmut Tucek guidar besökare genom hans “Salzkammer”-shop i St. Wolfgang och berättar historier om salt, får man omedelbart lust att prova saltblandningarna i de små, dekorerade trälådorna. “Naturligt salt är mer än bara sodium och klorid”, säger herr Tucek medan han håller upp en glänsande sten som representerar det ursprungliga saltet i denna region. “Bergkernsaltet från Aussee innehåller så mycket som 84 mineraler. Alla dessa ämnen finns även i våra kroppar, det är därför salt har en sådan lugnande effekt på vår organism."

Till skillnad från den kommersiellt tillverkade motsvarigheten så har inte detta genomskinliga, röd-guldiga salt någon negativ effekt på vårt blodtryck eller -cirkulation. Tack vare dess många mineraler smakar det även mycket bättre.

Även runt den tiden blev saltet fraktat från Bad Ischl via bifloden Traun till Donau. Därifrån transporterades det vidare så långt som till Ungern, Böhmen och Slovenien. Idag är Bad Ischl känt som en kurort med ett ovanligt hälsosamt klimat – och som ett Mecka för människor som är nostalgiska för monarkins svunna tider, då detta trots allt var som ett andra hem för kejsare Frans Joseph I. Han spenderade 82 somrar av sitt 86-åriga liv vid den kejserliga villan.Bad Ischl är också hem för Österrikes äldsta saltvattensbad, idag är det ett ultramodernt spa vars saltvatten har hälsosamma fördelar för organen, för ben, vävnader och ligament samt hjärt-och kärlsystemet. Från denna småstad, vid tilloppet av floderna Traun och Ischl, reser vi över Pötschen Pass för att nå ett område som kallas Ausseerland och fortsätter vidare till den mest avlägsna, tystaste hörnet av regionen, Altaussee. Här tronar berget Sandling högt över byn som regionens mest saltrika berg. En rundtur i saltgruvan tar besökarna ännu djupare in i saltets värld - vi reser 700 meter in i berget och efter 350 meter är saltlinjen nådd, vilket syns på de glänsande lila kristallerna i berget.

Att saltverken fortfarande existerar kan tillskrivas flera modiga gruvarbetare från inte så länge sen. År 1944 hade nazisterna förvarat fler än 30 000 konstverk från hela Europa här, vilket var den dyrbaraste samlingen av konst någonsin. Vid krigets slut avsåg de förstöra konsten genom att spränga gruvan. Men gruvarbetarna i Altaussee förhindrade deras planer - i en sann motståndshandling förde de i hemlighet bort de fyra, 500 kg tunga, flygplansbomberna från gruvan och desarmerade dem i maj 1945. Det gjorde de både för att skydda sig själva men även för att rädda saltgruvans framtid. Bara några dagar senare anlände amerikanska styrkor och säkrade konstdepån värd en miljard dollar.

Det är en heroisk historia och inte undra på att den uppmärksammades av Hollywood. George Clooney gjorde en filmatisering av detta stycke av historien under namnet "The Monuments Men" - med sig själv i huvudrollen.