Gustav Klimt: Rosen som inspiration

Rosen som symbol för passion. ”Rosenträdgården”, ett av Klimts mest kända verk, skapades 1912. Denne man som var med och grundade den revolutionära rörelsen Wiener Secession var en känd trädgårdsälskare. Den kvadratiska målningen, idag i privat ägo, visar Klimts trädgård, även ett kärt tillhåll för otaliga katter, på Feldmühlegasse i Wien. Hit flyttade konstnären, ibland kallad ”eremiten från Unter St. Veit”, sedan hans ateljé på Josefstädter Strasse 21 hade rivits. När han flyttade in i det som idag kallas ”Klimt Villa” i 13:e Bezirk fanns det bara ett litet gårdshus med utsikt mot en imponerande blomsterträdgård som fascinerade Klimt. Varje år planterade han nya växter och blomsterprakten blev hans stora stolthet. När besökare kom förde han dem först genom sitt hav av blommor, först därefter visade han sin ateljé och sina tavlor.

"Året runt planterade Klimt olika rabatter runt sitt hus på Feldmühlgasse – att komma dit på besök bland alla blommor och gamla träd var en ren fröjd" enligt konstnärens vän och kollega, expressionisten Egon Schiele.

Klimt Villa i Hietzing, vars gårdshus konstnären använde som ateljé och verkstad under sina sista år, liksom den 6 500 kvadratmeter stora och paradisiska trädgården, är idag öppet för besök. Vid ett litet staffli i ateljén skapade han sina verk, ibland med blicken ut mot blomsterprakten, ibland med fokus på den stora dagbädden där många modeller poserade för honom. En stor del av Klimts verk var tillägnade kvinnor och i denna ateljé skapade han mellan 1911 och till sin död 1918 några av sina mest kända tavlor, bland annat ”Adele Bloch-Bauer II” , ”Friederike Beer”, ”Die Braut” och ”Adam och Eva”.

"Året runt planterade Klimt olika rabatter runt sitt hus på Feldmühlgasse – att komma dit på besök bland alla blommor och gamla träd var en ren fröjd" enligt konstnärens vän och kollega, expressionisten Egon Schiele.

Klimt Villa i Hietzing, vars gårdshus konstnären använde som ateljé och verkstad under sina sista år, liksom den 6 500 kvadratmeter stora och paradisiska trädgården, är idag öppet för besök. Vid ett litet staffli i ateljén skapade han sina verk, ibland med blicken ut mot blomsterprakten, ibland med fokus på den stora dagbädden där många modeller poserade för honom. En stor del av Klimts verk var tillägnade kvinnor och i denna ateljé skapade han mellan 1911 och till sin död 1918 några av sina mest kända tavlor, bland annat ”Adele Bloch-Bauer II” , ”Friederike Beer”, ”Die Braut” och ”Adam och Eva”.

Dagens ateljé och trädgård. Det som gör husets arkitektur så spännande är att Klimts ateljé på 1920-talet ”byggdes över” med en pittoresk villa och därmed kunde den gamla interiören bevaras. Även rosorna i trädgården har bevarats, mycket tack vare Egon Schiele som kämpade för att varken huset eller trädgården skulle säljas. Så blev det tyvärr inte- staten köpte hela fastigheten, byggde ut och ”nazifierade” allt. Efter att ha använts som skola och lager förföll både huset och trädgården och allt hotades av rivning tills Österrikiska staten så småningom köpte och räddade egendomen och återställde allt till sitt ursprungliga skick.

År 2014 utsågs Klimt Villa, som idag drivs som ett privatägt museum, till ett europeiskt kulturarv.