Juletid i Österrike
Upplev traditioner: från adventskransar till julmarknader

Adventstiden i den latinska kyrkan varar mellan 22 och 28 dagar och omfattar alltid fyra söndagar.

Advent betyder "ankomst" och syftar på Kristi födelse. Denna speciella tid har gett upphov till många seder i Österrike, vissa från icke-kristna traditioner.

Typiska adventsaktiviteter är att baka julkakor, njuta av adventskalendern, umgås med familjen eller musicera, träffa vänner på julmarknader, tillverka juldekorationer och binda adventskransar.

Julen är en kristen högtid som firas den 24 december för att uppmärksamma Jesu födelse. Kristna tror att Jesus Kristus, Guds son, kom till världen för över 2 000 år sedan för att rädda mänskligheten.

Julens förenande och gemensamma aspekter har dock fått en bredare betydelse med tiden, och idag firas julen även av många utan religiös bakgrund.

Julen är en typisk familjehögtid där flera generationer samlas för att fira julafton. Det ses som en tid för kärlek och reflektion.

Familjer samlas vanligtvis runt en dekorerad julgran, prydd med ljus och omgiven av gåvor. Under årens lopp har varje familj utvecklat sina egna unika ritualer för kvällen. Den traditionella julsången "Stilla natt, heliga natt" är dock nästan alltid närvarande.

Adventskransen dök upp för första gången i Tyskland 1839 och blev så småningom en populär symbol för julen även i Österrike.

Kransen, som har fyra ljus, fungerar som en kalender. Varje söndag i advent tänds ett nytt ljus för att visa hur lång tid det är kvar till julafton.

Sedan 1800-talet har adventskalendern spelat en viktig roll i den kristna traditionen. Precis som adventskransen fungerar den som en nedräkning till jul. Den första "luckan" öppnas den 1 december.

Den första adventskalendern tros ha skapats 1851, och den första tryckta versionen kom 1902. Idag är hemmagjorda modeller mycket populära, och det finns praktiskt taget inga gränser för kreativiteten i deras design.

För många människor i Österrike är julgranen, som är prydd med kulor, dekorationer, godis och ljus, julaftonens mittpunkt. Under den lysande granen ligger julklapparna som byts ut under ceremoniella former.

Julgranen har ursprungligen sina rötter i hedniska seder och symboliserar fertilitet och vitalitet. Den katolska kyrkan förkastade länge denna icke-religiösa tradition och det var inte förrän i mitten av 1900-talet som julgranar tilläts i katolska kyrkor.

Den första dokumenterade julgranen i Wien sattes upp av societetsdamen Fanny von Arnstein 1814 och anammades snabbt av medelklassfamiljer i staden. På 1800-talet återbeskogades gran- och granskogarna för att möta den växande efterfrågan.

Idag, som en del av en hållbar livsstil, väljer fler familjer "levande julgranar", som planteras i krukor och används år efter år.